Pannisen

För någon månad sen var vi o köpte tyg. Tyg som ska fungera som smala löpare på alla borden, vid middagen, till Den Stora Dagen. Ja det va enkelt.
- Hej Hej Det här tyget vill jag ha, 5 m o så lite tråd till det.
Sen har det legat i en hög snällt o fint sen dess.
Tills igår. Då va det liksom dags.
Jag började veckla ut allt tyg o det va tyg överallt. Suck Pust o Stön.
Hmm, vart börjar jag - Suck. Åh jobbigt. Äh jag går ut.. För att komma in o göra samma konstaterande - Åh jobbigt - Suck, hmm..
Det hör ju också till saken att det var närmare 30 grader inne, har ff inte sovit särskilt mycket efter helgen + ont i magen vecka - Jösses, en av de där sakerna hade ju räckt. Så ett utbrott kändes nära.
Sen dök min kära sambo upp o erbjöd sin hjälp. Mycket skeptisk.
En röst nånstans sa:
- Anna ge karln en chans. O så ett leende -- TACK.
Medans han tog fram saxen så började jag spana på symaskinen, hallåååå! Det va inte igår kan jag lova. Fick försöka minnas hur det va, spola undertråd o trä maskinen.
Jag drog igång en gammal skiva med sommar musik o innan de va färdigt satt jag o gungade fram o tillbaka o körde som en galning. Världsarakt blev det kanske inte, men det är ju tygets fel :-)
Så nu är EN längd klar. Ja kom igång lite sent, berodde väl på alla suckar..
Men nu är vi på G så till helgen ska det väl va klart!

Gäääsp, dags för kaffe så man kanske vaknar.
Ha en bra dag i SOLEN!