Pannisen

På min arbetsplats är det Jag, Jag och 25 killar / karlar. Vissa dagar är det otroligt trist att inte ha någon och skvallra med under fikat, vara lite fnissig och tjejig tillsammans med. Någon att hålla ihop med då killarna blir så där otroligt grabbiga och leker Tarzan och slår sig för bröstet - phu!
Dom kan i själva verket inte ensa plocka ur en diskmaskin, ta reda på sin kaffekopp eller annat skräp. Att besöka en toalett är också nånting som kan vara komplicerat... Ja...
Ja det finns tuuusen saker..

Men nånstans försöker jag ta dom för vad dom är.. Och tänker på det positiva med o jobba med dom. 
Jag slipper en massa kärringar som springer omkring och irriterar sig på Allt. Och talar om vad de tycker och tänker i negativ form till ungefär alla, utan att de ens frågat om deras synpunkt.
Det här är ju nånting jag har mycket svårt för. Och som jag märkt hos de lite äldre inom vårat släkte..
Att tala om sin åsikt, helt apropå ingenting. Ingen som frågat eller undrat. Men de måste iaf få säga sin sak, särskilt då om det finns någonting neggo i det hela.

Ja jag försöker tänkte på detta dom gånger jag håller på och kräkas på alla karliga karlar som jag tillbringar tid med, mån - fre kl 07-16..