Pannisen

Ibland blir jag så irriterad och det här är väl ett sånt där tillfälle då jag ska rycka på axlarna och bara inte bry mig, men det går bara inte.

Jag har gått upp cirkus 7 kg sedan Sivan flyttade in i min mage. Det är väl varken mycket eller lite utan så där som det ska vara. Visst, det var lite svårt att acceptera viktuppgången i början. Eftersom det går med sån fart, särskilt de sista veckorna. Rädslan över att bli tjock finns väl kvar sedan jag var yngre då jag var ett väldigt knubbigt barn. Som höll i sig till gymnasiet nån gång. Och det var bitvis lite småtufft.
Det stora  p r o b l e m e t  är folk. Alla människor runt omkring som helt plötsligt anser sig ha rätt att kommentera min kropp, hur som helst, när som helst - Men  v a r f ö r ? ? Bara för man är gravid så har folk rätt att kalla en för tjockis, what? Och påpeka att man blivit tjockare sen sist vi sågs. Men nu har du blivit mycket rundare. Oj nu har magen blivit stor.. osv... Varför är det så naturligt att kommentera en gravid?
För man går ju inte fram till nån hur som helst, kompis, arbetskamrat, släkt och säger oj vad du lagt på dig under sommaren.

Jag funderar på att bemöta dessa kommentarer med samma mynt. Känns ju inte riktigt rätt. Men nu är jag trött på människor som ska kommentera (och detta gäller ju många tillfällen mer än just till mig son gravid)
Tänk efter, alla är inte intresserad av dina kommentarer och veta vad du tycker alla gånger. Vill man veta, frågar man, ett tips :-)