Pannisen

Imorgon ärdet dags, dags för första dagisdagen. HaHa det är så spännande så jag tror jag kommer ha svårt att somna ikväll. Eftersom jag aldrig gått på dagis själv, och är helt off i den världen så vet jag liksom inte alls riktigt "hur det går till" om Ni förstår. Därför är jag så spänd av förväntan. Spänd på hur dagarna ser ut, men mest av allt hur Theodor reagerar. Kommer han Ääääälska sitt dagis? Sina nya kompisar? Fröknarna? Osv... Många som träffar LillPrinsen säger att han kommer nog bli ett riktigt dagisbarn. Han är ju väldigt aktiv och social, sprallig och glad. Men det är ju nånting helt nytt som kommer att hända nu, så vad vet man. Jag har varit så säker hela tiden på att det här kommer att gå hur bra som helst. Han är ju inne i en riktig Pappa-period, då Tony inte får gå mer än 5 cm ifrån honom. Så det kan nog bli lite kämpigt när Tony ska lämna. Men det är tur det går över fort :-) Hur som helst så ska vi nu vara tillsammans på dagis i en vecka. Från kl 9 til kl 15. Vi ska bara lämna honom små kortare stunder, dvs vi sitter i ett annat rum och så. Alltså inte lämna "på riktigt" nånting den första veckan. Konstigt tycker jag. För jag vill nog gärna lämna honom och gå hem och sen hämta några timmar senare, för att se och få känna på det, innan man ska göra det på riktigt.
Tur att jag tänkt jobba hemifrån hela augusti så vi kan mjukstarta lite :-)

Ja det blev en hel utläggning om bara dagis. Men det är ju nåt nytt och det är en hel del tankar som passerar kan jag lova :-)

Ikväll har jag kokat 5 burkar hallonsylt - och handlat påfyll i kylen.
Nu filurar jag på om jag ska orka ta mig en tur på cykeln eller inte. Hmm, jag borde, men är trött...åh motivation motivation, kom till mig :-)

Ha en fin tisdag  ♥