Lucia på Dagis
I måndags var det Theodors första luciafirande på dagis. Som för så många andra firade Vi utomhus, i kylan. Jag frös, men Theodor va påbklädd från topp till tå, varm som en kamin. Han såg lite smått chockad ut när han kom ut på gården och alla mammor, pappor, mormor/morfar/farmor/farfar stog där. Sen tog han plats och satt stilla under hela uppvisningen. Han sjöng inte mycket men han klappade händerna och skrattade efter varje sång. Såg utomordentligt nöjd ut. Sen stormade alla vuxna "scenen" i princip, för att få fota sina barn, jisses, hysteriska människor. Mitt i denna röra i den mörka em stog alla småttinger och fattade nog ingenting.
Blev nog väldigt många intryck för Theodor den här dagen. Först vill han inte va på dagis, första gången det händer. Han klängde fast i mig som en liten apa när vi skulle åka till jobbet. Kom en tår tom. Sen Lussefirandet på det. Så han va väldigt orolig vid sovadags. Men glad över att fått träffa kompisarna igen, och dessutom dök ju Mormor och Torsten och Farfarn in - Lycka ♥