Pannisen

Imorgon är det Dagen, dagen som betyder åter till arbetsplatsen.
Helt otroligt, nästan hemskt vad tiden har gått fort. Det här har varit den Bästa tiden i mitt liv, helt utan tvekan. Att få tillbringa så mycket tid med Theodor har varit underbart. Självklart inte en dans på rosor dygnet runt, så är det ju. Men det har varit nåt så speciellt som jag gärna vill göra om en dag :-)
Jag och Vi har lärt Oss så otroligt mycket, om varandra livet och Oss själva. Jag hoppas att jag fortfarande är samma Anna men med lite mer erfarenhet här i livet och kanske lite mer ansvar!

Känns både roligt och skrämmande att åka till jobbet imorgon bitti. Känns som jag har glömt precis allt, vad är det jag gör på det där stället egentligen? Hua hemska tanke att börja om, kanske inte från noll, men nånstans ditåt i alla fall. Ja jag ska inte hymla med att jag längtar tills jag kommit in i jobbandet igen och Familjen vant sig vid lite nya rutiner, som det nu faktiskt kommer att bli. Även om jag bara kommer att jobba 50%, en dag på kontoret och resten hemifrån så blir det en hel del nytt som ska sättas. Så allt får sin tid jobb och familj.

Ja imorgon börjar en ny liten del i Vårat Liv, det känns så i alla fall...