Pannisen

Min jobbdag igår va bra. Den gick somvanligt lika fort. Och jag kom hem vid 17.30. Theodor stog i fönstret och kastade slängpussar och Stora T hade grejjat middag. Perfekt för en lite trött och hungrig Anna!

Imorse fick jag sova ganska länge och det är alltid skönt! Känns alltid som att det behövs!

Vi har varit ute i sandlådan och gungat. Gunga är favoriten, han kan sitta där hela dagen känns det som.

Övrigt är jag lite irriterad. För 3 veckor sen, tror jag tom att det är. Pratade jag med tanten på kommunen som har hand om utplaceringen av alla ungar på förskolorna i vårat område. Då höll de på med planeringen och det skulle snart vara klart osv osv. Sen har vi inte hört ett ljud. Idag ringde T och hörde vad sjutton är det som händer, eller inte händer. Det är fortfarande ingenting klart. De ska ha ett möte med alla förskolechefer i området i veckan. Så nästa vecka kommer ett brev till oss om hur det blir. Jag fattar faktiskt inte vad i hela helvete som kan va så in i bomben svårt. De har ju vetat länge att det är väldigt mycket barn här, vilket betyder att då får man väl börja med planeringen lite tidigare för det tar längre tid, eller?? Jag tycker att det är skitdåligt att man ska få svar först i början på juni på en sån här sak. Särskilt när vi har stått i kö sen förra sommaren. Det spelar klart och tydligt ingen roll att man ställer sitt barn i kö tidigt utan det finns hundra andra saker som de går efter. Och våra arbetsgivare är ju väldigt intresserade över hur det blir i augusti och framåt. Ju mer jag tänker på det desto mer irri blir jag. Så jag ska väl helt enkelt ta och göra nåt annat nu en stund :-)

Tjing på Er!