Pannisen

Det är bara tisdag och jag längtar redan till helgen. Det känns som det här är veckan som testar mig och oss fullt ut. Precis ingenting flyter utan allting strular till max. Jag blir faktiskt inte ens förvånad längre.
Igår påbörjades Projekt Fjärrvärme inomhus, hallelulja.
När jag och Theodor kom hem var alla element borttagna, och låg ute på gården. Hål var borrade i tak och golv, för alla rör. Familjen skickade lite mat i magen sen var det bara till att städa. Det går ju inte att ha en liten som plockar och grejjar med allt i den röran av verktyg och allt "skräp"
När jag väl landade i soffan för att jobba och kolla lite teve så var allting bara svart. Alla eluttag i hela teverummet var döda. Nä precis, jag blev inte ens förvånad.
Theodor har varit lite varm, men ändå inte feber, men något varmare än han brukar. Snorig och hostig har han varit i två veckor. Och igår när jag hämtade honom var han kletig i ögat. Det va ingen som sa nåt om det. Och han verkade pigg och rask somvanligt. Jag läste lite om ögoninflammation och om det inte är väldigt infekterat eller blir mycket värre så kan de gå på dagis. Så vi åkte dit imorse. Då säger en av Fröknarna hur är det med hans öga, det va så kletigt igår. Ja jag tyckte det såg bättre ut imorse, och han är inte alls så röd utan mest geggigt. Så ja vi får se om det blir till att hämta den lilla tidigare idag. Blir väldigt mycket mer komplicerat bara när man inte har nånstans att ta vägen. Hemma är stället man hänger minst på just nu.

Annars är allting bara bra :-)