Pannisen

Det är mycket som händer med den Lilla Killen. Många funderingar och väldigt mycket som testas.
Vissa dagar gör Vi inget annat än tjaffsar känns det som, medans andra är helt underbara med massa mys, härliga "samtal" och massa kuliga händelser.
Sista tiden har Lilla Herrn börjat testa Oss en hel del. Det är mycket Nej och kan själv, och säger vi ifrån i lugn ton så springer Han iväg och ylar. Spelar liksom ingen roll om man talar lugnt eller blir riktigt arg, det har samma effekt. Kan bli många turer ibland. Och humöret växlar ena sekunden till den andra. Efter en stund på sitt rum kommer han med nappen i ena handen och vovven i den andra  Pussas och Kramas och man ska säga Förlåt och så försöker ju jag prata om saken, inte alltid så populärt :-)

Idag efter middagen pinnade han iväg till gästrummet, hittade en orange krita, fråga mig inte vart. Jag trodde jag hade städat, hmm... Sen målade han både på teven och byrån, jajamen. Ja jag försökte förklara att så får man inte göra, man ritar på papper osv osv.

Efter välling, borstning av tänder och traktor boken, ja här snackar Vi kvällsritualer. Så kröp han på kudden och verkade riktigt trött. Jag har gjort lite nytta och Mannen handlat. Jag har hört hur Theodor pratat på där uppe, men det är liksom Hans sätt att varva ner. Men sen blev det tyst. Så jag trodde Han sov. Halvvägs upp ropar han på mig och när jag kommer in möts jag av den här Buskillen. Jättenöjd och Glad säger han:
- Theodor busa och så skrattar han.
Ja... :-)