Pannisen

Jag förvånas näst intill varje dag av människor runt omkring mig. Vi är ju alla olika och hela den biten..
Men jag tänker nu på den här delen som jag har så otroligt svårt för.
Att så många har sånt otroligt behov att få tala om vad de tycker och tänker, i negativ mening.
Och nu menar jag i de här situationerna då det är helt orelevant, fruktansvärt ointressant och har ine alls med nånting att göra. Utan man brakar på helt apropå och talar om att jag tycker "si och så" om dig, att Du Anna är en "sån och sån" människa och jag tycker att det du gör är "bla bla bla"
Och som sagt det är bara i negativ klang. För nånting positivt kommer aldrig ur deras mun, inte som man hör iaf.

En helt fel dag kan jag ta åt mig onödigt mycket av sånt här. Naturligtvis ligger det säkert en del i det som sägs. Man måste ju fundera iaf och inte bara slå ifrån sig allt. Men som tur är så när det gäller min arbetsplats så lyssnar jag inte särskilt mycket. Utan svarar för mig. Vilket ofta resulterar i att personen blir stött.

Jag bara undrar VARFÖR så många människor har sånt behov av att få framföra sina tycken, i negativ form hur som helst??
Mår de dåligt själva så de vill försöka trycka ner lite på en annan människa så mår de bättre?
Ja jag vet inte.

Jag själv är rätt så duktig och tycka. Men inte talar jag om till alla till höger och vänster vad jag anser om hur de är, deras jobb, liv och leverne.
Tror att det kommer in lite förstånd, mognad och erfarenhet i den här frågan också.

Ja förmodligen kommer jag aldrig förstå mig på det här. Blir nog fler funderingar kring ämnet :-)

Har börjat räkna ner. Räkna ner till jag får springa ut härifrån. Likat man sprang ut från skolan mot sommarlov, i unga dagar, ja eller nåt. Men det är ungefär så det känns nu :-)

Jag har tagit mig igenom en till vecka. Jobb högen finns här fortfarande. Men jag måste hinna andas med.
Saker får helt enkelt vänta till veckan.

Ikväll ska jag bara lata mig. Blir en riktig fredags middag idag, haha. Kött, pompa och bea. Svulla!
Ett och annat glas vin lär nog slinka ner. Soffan och kolla dålig teve. Småsover runt 21 skulle jag tippa på.


Igår fick vi en till Inbjudan till Bröllop. Det kom lite som en Surprise. Roligt Roligt!
Så helt plötsligt är det 3 st i sommar. Betyder utökning på trevliga klänningar i garderoben väl :-) HaHa ja det va iaf det första jag tänkte på.. Det andra jag tänkte på är att 2 av dessa är samma datum, samma datum som våran SommarSemester, som är bokad, i Skåne land. Hmm.. Tål att funderas på det där..


Nä nu måste det vara kaffe..


Kram På Er Alla. Och ännu flera till Er som behöver dom extra mycket idag ♥

Jag är så förbenat trött!

Igår kändes det som att jag inte fick upp ögonen på hela dagen.

Imorse kunde jag inte vakna. Sov med radion på i en halvtimme.
Jag har fikat två mackor och två stora koppar te.

Jag är fortfarande inte vaken.....

Sista tiden har varit väldigt mycket jobba, för lite vänner, ännu mindre familj och minst med träning. Blir väldigt stressad när jag inte hinner med mig i allt. Iaf i det roliga, dvs vänner, familj och få röra på sig..
Har inte hunnit fundera så värst mycket. Och det kan ibland vara en väldigt bra grej för mej :-)
För som bekant närmar sig Våren, som är en ganska jobbig tid för mig och min familj. Vi pratar inte så mycket om det men vi vet allihopa vad de andra tänker på. Hur våra liv såg ut för några år sedan, och vad som hände dag för dag - till den hemskaste dagen.

Det blir en brottningsmatch med sig själv, igen. Och istället för att prata om det så blir humöret riktigt uselt. Och de i ens omgivning förstår bara inte varför man beter sig som ett riktigt pucko.. Så slutar det med att man ska försöka förklara iaf. Prata prata prata.

Igår hittade jag iaf en parfym. En prafym som en gång tillhörde min ♥ Papps ♥
Det är lustigt det där med en doft. Hur man kan relatera det till nånting, automatiskt så bara finns allting så väldigt väldigt nära - Men ändå så in åt hel.... långt bort.


Ta hand om Varandra där ute ♥

Det som hände igår kväll fick mig att rasa på mindre än sju sekunder. Ja jag har ju rätt så kort stubin, nånting som jag verkligen jobbar med. Som allra värst jag när det blev som igår. När någon i ens närhet tycker till, och tycker till lite för mycket, enligt mig. Det rasar då till så mycket att det kan ta ett bra tag innan jag har klättrat upp på normal nivå igen. Jag brukar  a l d r i g  vara långsur. Går över fortare än jag själv ens kan förstå.
Men igår var alltså ett stort undantag. Klättrade ner under täcket och somnade. Fortfarande  s u r  besviken och helt slut i skallen av alla funderingar. Hade en förhoppning om att jag skulle sova bort det, men icke... Vaknade och var fortfarande riktigt less. Och precis så har dagen fortsatt. Inte för att det blir bättre. Utan bara för att det är nästan lite skönt att få gå omkring och känna sig som en riktig sur kärring. Tjurig som man är så trixade jag mig igenom hela arbetsdagen och tog tag i allt  s k i t  som jag skjutit lite på. Kunde göra kväll och kände mig lite duktigare.
Sedan har jag flyttat iväg en massa grejer till min mor, som är hennes, men som bott här hos oss i två år. Hon har ju fått lite mer med plats nu. Sen åkte vi och handlade mat för hela Påsken tror jag. Trillade precis ner i soffan och kan känna mig lite duktig idag. Det är väl det jag behöver. Få känna mig lite duktig en dag som denna :-)
Så imorgon är jag säkert på banan igen.

Trevligt med era kommentarer! Alltid skönt att det finns folk där ute som förstår en, även fast ni inte veta hela långa storyn.
Nu ska jag väl sluta älta detta. Ruska av mig och tralla vidare, för den här gången.

God Natt på Er!

Jag har fortfarande tusen funderingar. Det snurrar hit det snurrar dit, det går runt en liten bit.
Jag vet ju att man inte löser nånting när det är sovadags. Men som om..

Igår var det den kommande Födelsedagen som snurrade. Ja tro nu inte att det är snart. Nej nej. Flera månader kvar till denna hemska dag... :-)
Ja hur som helst, det är  v i k t i g a  funderingar, som snurrar som så här:

* Åka bort och glömma bort att det är en Fylla-År-Dag. Lata sig på nån strand med drinkar och uppassning..

Eller:

* Kalas för Nära och Kära och Kalasa som aldrig förr..

Nånting säger mig att åker man bort så kommer man och få ta igen Festandet när man är hemma igen. Och det är väl inte tanken, egentligen. Och kommer man att stå ut med allt  t j a t??
Samtidigt som  K a l a s  kan vara väääldans trevligt.

Ja jag tror på en kombination av dom båda, kanske.. HaHa!